Den 29 juli fick jag åka till min moster Dora, hon kom inte upp ur sängen....
Distriktsköterskan hade ringt efter amublans.....
Vårdcentralen ville itne ta emot Dora, det fanns inga papper på henne??????? Hon har inte varit hos någon doktor sedan 1963 då hon hade lunghinneinflammation. Nu finns inte Dora med i några datorer och då kunde inte läkaren ta emot henne..... vad skall man tycka om det???????

Jag fick följa med en skräckslagen moster som inte varit ute ur huset (föruotm på verandan) på två år.
De tog emot oss på akuten även om ambulansmännen var frågande om det var verkligen deras arbete att ta med Dora till sjukhuset. Ambulansmannen upplyste mig om att det var bara olyckor, hjärta och brutna ben som man kunde ringa efter amulansen......men det var ju inte jag som hade ringt.....men någon måste få ta emot skäll nu blev det jag!!!!

Jag sa att Dora har ramlat igårkväll, vad vet vi hon kan ha brutit lårbenshalsen? Då tog han med Dora.
Vi var på akuten, röntgen och kom upp på en avdelning efter nio timmar....det tar sin lilla tid att vara där...tur att jag hade semester...

Nu har de tagit massor av prover på moster. De har satt en ett helt koppel av läkemedel och Dora skrattar inte längre......nu skall hon utredas för Demens......akta er det får alla som inte tillhör ramarna i vårt samhäll och är gammal.....
jag frågade om det inte var bättre att undersöka ögonen och kanske kan hjälpa henne med synen så kanske Dora inte skulle ramla och inte vara så deprimerad..
men de satte in antideprissiva medel för hon skulle bli mer hanterbar.....så tänkte de.
Doktor upplyste mig om att om man har Demens så slutar hjärnan att fungera och den kan stänga av synen så hon utgick från det och tänkte inte göra mera undersökningar......

Som anhörig har man inget att säga till om de tycker att man är mindre vetande och att de vet det allra bästa för alla människor. Dessutom anser de att alla människor är lika för alla skall ha samma dos på medicinen även om de aldrig har ätit något läkemedel i hela sitt liv!!!!
Dora blev helt apatisk och det gick knappt att prata med henne...det var otäckt att se, men jag vet inte vad jag skall ta mig till..... jag kan inte föreslå någonting jag är ju bara systersbarn...

Doktorn markerade att inget skulle göras med Dora. Inga mera undersökningar och ingen räddning om hjärtat skulle stanna...... så var det med det!!!!!!



Dora säger att så här tråkigt har hon aldrig haft det i hela sitt liv.......

Några dagar senar blir jag inkallad till doktorn och då säger hon att Dora lider av Hyperparathyrodism och har skyhöga värden och att hon vill operera henne så att hon blir bra. Samtidigt medelar hon att Dora har tid för ögonundersökning och att det antideprisiva medlet har tagits bort för att Dora blev trött......????
Min uppgift var att få Dora att äta så hon kunde orka med en operation????Min uppgift hur skulle det gå till?????

Vad menar du frågar jag?
Vi här på avdelning tycker mycket om din moster och nu skall vi försöka hjälpa henne så mycket vi bara kan...
jag fattade ingenting vad var det som hade hänt? Var det forskning pågång eller vad är det som pågår?

Hittade om Hyperparathyreoidism:
"Parathyreoidea eller bisköldkörtlarna sitter framtill på halsen men bakom sköldkörteln och är

därför inte synliga eller möjliga att känna utifrån. Bisköldkörtlarna är oftast fyra till antalet,

två på vardera sidan. Genom sitt hormon - parathormon - reglerar dessa körtlar

koncentrationen av kalcium i blodet. Under normala förhållande ökar frisättningen av

parathormon när kalcium sjunker, och minskar när kalciumnivån stiger. Parathormon

upprätthåller en normal koncentration av kalcium i blodet genom att motverka förluster av

kalcium via njurarna och genom att frigöra kalcium ur skelettet. Dessutom ökas upptaget av

kalcium i tarmen från födan. Den senare effekten förmedlas av vitamin D, som finns i olika

former. Parathormon stimulerar kroppens bildning av verksamt vitamin D.

Kalcium är av stor betydelse för funktionen i många celler t ex för sammandragning i

muskelceller, nervimpulser och frisättning av viktiga substanser från olika celler.

Vid mycket höga kalciumvärden förlorar patienten lätt vätska via urinen p g a att njurarnas

förmåga att koncentrera urinen försämras. Detta kan leda till brist på vätska i kroppen, varvid

kalciumnivån stiger ytterligare. Speciellt hos äldre individer påverkas då mentala funktioner

med oro och kanske omtöckning, vilket i sin tur ytterligare försämrar förmågan att dricka

tillräckligt med vätska. Denna onda cirkel kan leda till ett livshotande tillstånd, om inte rätta

åtgärder sätts in. Denna utveckling sker oftare hos individer som av en eller annan anledning

har nedsatt njurfunktion."

Dora hade vätskebrist och höga kalciumvärden när hon kom in.
Undrar om de har tittat på Doras njurar? Kanske har hon druckit för lite och inte varit ute och det har blivit såhär...då hamnar man på Demensutredning.....skall man inte gå tillbaka til lorsaken?

Jag frågade läkaren om det inte kunde vara idée att ge Dora D-vitamin för hon inte har varit ute och att värderna kanske skulle reglera sig själv. Men hon tittade på mig som jag var ett miffo och sa att hon visste inget om D-vitamin så var dialogen över tyckte hon.

Idag var jag hos Dora och hon har fått lite mer kraft men hon vill fortfarande dö och vantrivs på sjukhuset för hon är så ensam. Personalen är jätte trevliga och vänliga och Dora kramar dem. Men det blir långa dagar när man inte ser och inte vet var man är och får massor av mediciner för att man skall bli hanterbar!!!!!!!

Tyvärr får vi inte bestämma själva om vi skall ha hjälp eller få dö.....det är reglerna i Sverige idag!

Vi skall vårdas och vara snälla patienter och tacksamma så att personalen kan hantera oss lätt!!!!!!

Det värker i mitt hjärta men jag kan inget göra!!!!!!