Hemma igen.....skönt att få komma hem till sin egen säng...Spanska sängar är hårda och det är varmt på nätterna. När vi lämnade Gran Canaria igår så var det 26 grader varmt....när vi kom till Arlanda 8 timmar senare var det -1 grad, den skillnade kändes verkligen. Vi har haft det underbart, fantastiskt och sköööönt. Flickorna har njutit varje dag och jag med. Vårat löfte att inte gnälla, att inte sura och att inte vara irriterade på varandra hölls till fullo.... vi levde så nära hela resan och med två tonåringar vid vår sida, man kan tro att det skulle bli en massa gnäll....men så blev det inte. Vi hade medvetet valt bort allt som inte var BRA! Havet var helt fantastiskt.... först ville flickorna ligga vid polen för att slippa sanden.... men det tog två dagar sedan blev de lika förtjusta i havets vågor (precissom jag)....... det blåste ganska kraftigt och vi kunde ligga i vågorna och flyta som en kork...... det var så spännande när de stora vågorna kom........ många skrek till kanske av glädje, kanske av rädsla kanske av spänningen. Vi hade tur med vädret hela tiden, vi som hade sett på kartan att det skulle bli regn. Det kom en droppe första dagen men sedan var det inget mer, men vi fick vara med om Kalima....när himlen är täckt av moln och det blir jätte varmt.....
Vårt hotell hette Dorethea och var väldigt fint och gästvänligt. Vi lagade pastasallad och åt frukost i lägenheten.

Här var det lite moln och mörkt första kvällen när vi kom ner.....Alva och jag på stranden.
Vi blev lite oroliga men att vara nära havet känns ändå så mäktigt.....


Här står en man helt i sand blixt stilla.....han fanns där hela dagarna och man kunde ställa sig där och ta kort på den levande strandstatyn......det såg lite läskigt men ändå spännnande ut......varje dag såg vi honom på samma ställe.....



Här sitter flickorna på muren och längst bort ser man öknen som blåst in från Sahara......Johan och jag gick en strand promenad på två timmar och gick in i öknen, det var arbetsamt att gå där....phuu bli strandsatt i öknen det önskar jag ingen........



Vi blev bjudna av hotellet på Paella nationalrätten i Spaninen, Ali hon som hade resturangen hade själv varit vegetarian så hon lagade en egen till oss....vilken tur vi hade.......här vid hotellets pool kunde vi käka frukost och lunch......




Det var även skönt att ligga och läsa i sängen, på flyget eller på stranden. Hela familjen hade sin bok att försvinna i...här är det Alva som läser sin bok. Det roliga var Amanda började läsa en bok och tyckte att det var roligt......det händer inte ofta rättare sagt det har aldrig hänt förut.....



Här läser Amanda i solen.......och visar stålt upp sin bok som jag inte ens vågar skriva titeln på......


Drinkar kunde de göra på pubbarna, de kom med gnistrande tomtebloss och massor av frukt i dem, 6,5 Euro kostade de styck.....


Vi tog bussen till Las Palmas där Margaretha och Arne bor, 10 år har de bott här i denna underbara stad. Arne har arbetat som kiropraktor och homeopat på Helheten i flera år innan han flyttade ner....
Arne tog sig tid och var våran personliga "reseledare"  i Las Palmas. TACK Arne för en fantastisk dag......
Flickorna blev nöjda de fick köpa sin skor där....(de är sko tokiga....)


Så här  såg det ut i lägenheten 17 par skor i hallen på en lång rad........jag är ägare till tre par resten är flickornas......men ingen skulle reta sig på något ...så ingen sa något..... de stod bara där man kan undra vad städerskan tänkte.......


Här står Alva och jag vid Lolita med sina katter, en staty i Katarinaparken i Las Palmas. Lolita bodde i parken tog hand om hemlösa katter och bodde bland uteliggarna. När hon dog blev det uppståndelse, aldrig någonsin hade det kommit så många kungligheter på en begravning i Las Palmas....Lolita var adlig och hade hur mkt pengar som helst.......hon tillhörde de "kunglig" men hon hade valt bort pengar och det livet......det var hennes val.....
(jag hade blivit röd om benen....)


Sedan var det dags för party party när vi kom tillbaka till vår "platta" där inkastare på inkastare stod på varandra och ville att man skulle komma till "deras" ställe....



Det här är Carlos, han jobbade som inkastare till ett ställe där "flickor dansade"....vi vågade oss inte dit, men vi blev vän med Carlos som stod där varje dag, här sitter han vid vårat bord och berättar att han är en "inföding" på ön, visade oss bilder på sin fru och barn mm. När flickorna försvann på dicorundan så följde han med mig och visade var de var...han var så himla gullig och hjälpsam en riktig liten "goding"


Flickorna sjöng karioki här - Vill ha dig...... de klarade det jätte fint, två föräldrar stod där väldigt stolta.......
Svenskar sjöng med och klappade tackten och dansade...det var kul.....


Här badas det i havet.....

Del två kommer imorgon....
Sophia var här i em med sina flickor.. tyvärr blev det inga kort tagna.....men vilken kram jag fick när Bella kom....hon stod länge och höll om mig och tryckte sin kind mot min....hon luktar så gott och en bättre välkommen hem kram kunde jag inte ha fått.....vi hade köpt med fina klänningar till flickorna......det var så gott att få se dem alla tre....Maja hade vuxit på dessa 14 dagar då jag inte kunnat träffa flickorna(de hade magsjukan i Runnaby innan vi åkte...tur så klarade sig både Bella och Sophia från det, de käkade arsenicum album). Vi åt middag tillsammans.

Måste sova nu och försöka återgå till normal focus igen.......men det skall bli roligt känner mig laddad för att arbeta i morgon.  Visst är det underbart att komma bort, men en stor poäng är att komma hem och känna att hemma är bäst.......

Imorgon skriver jag om lite mer som hände där nere, och om vilka  medel som vi fick ta för lite besvär som vi fick....
god natt!