Jag fick ett mail i våras om att Vena motorgård skulle ha en träff den 22 aug. Jag kände mig hedrad som blev inbjuden dit. Jag arbetade där för många många många år sedan tror närmare bestämt 34-35 år sedan.

Så kom dagen då träffen skulle ske. Jag åkte dit till den plats som hade varit mitt jobb under många år men väldigt länge sedan.


Jag smög in där bland alla dessa män......Jacob kom fram och frågade hur det kändes att vara ensam tjej här, jag faktiskt inte tänkt tanken...men så var det ju. Han sa oxå att alla var kära i mig när jag jobbade där....VA???? Varför fick jag inget veta då????? Jag vet hur nervös jag var den dagen jag skulle börja där, Einar Aker sa att killarna var hårda men rättvisa och att det hade varit tjejer som fritidsledare där förut men de stod inte ut.....stämningen var rå sa han....hmmmmmmm

Nu kom jag dit och undrade var var alla grabbarna????


Det var utställning över gården och jag fick gå dit och titta på "mina pojkar" bilderna där stämnde med mina minnen, men alla som gick där vilka var de? det var ju bara att de var 35 år äldre nu och ÄVEN jag!!!!!
Snacka om att tiden har flytt sina dagar.


Einar Aker ställde sig upp på en stol och hälsade alla välkomna till denna enastående dag.
Han var sig lik, hade bara tappat färgen på håret...han var nu 65 år! Han arbetade som föreståndare många år på Vena.


Såhär såg Einar ut på den tiden..... men jag kände igen honom direkt, många kunde man ta på rösten för rösten var densamma.....jag tror att själen bor allra mest i rösten och den har man med sig liv till liv, den kan ingen ta ifrån oss.....


Greger Gunnhammar ( i mitten) var väl kanske den stora eldsjälen till att dagen blev av. Vi fick medlemskort på livstid.....kostade bara 100 kr....då ingick kaffe, korv och Trocadero....


Ja de stod där och lyssnade på sin förebild, många gånger gick det "hett" till på Vena vet att Einar tog dem i nacken och kastade ut dem som var för kaxiga..... Nu såg alla hur snälla som helst ut....






Såhär såg huset ut, detta var en ungdomsgård...nu var huset rivet men de hade mätt upp platsen:


Man kunde inte ana att ett hus stått här, kanske på att äppelträden fanns kvar, det var lite nostalgi att stå där i "köket", minns att vi hade verkligen stora tippråttor där och en gång när jag öppnade en låda i köket så kryllade det av nakna små råttbäbisar......det var inte möss, utan det var verkligen råttor.....



De som hade sina gamla mopeder kvar kom åkandes med dem, det var verkligen en fröjd för öga att se...


De skulle ha något mopedrally men jag hann att åka innan dess.


Å vad jag minns denna lada där killarna höll på att meka med sina cyklar. Nu fanns inte den kvar...

Utanför var det en rossbana på gamla soptippen.


Jo det fanns en del nya cyklar oxå....

Det var verkligen kul att gå där och försöka gissa vem som pratade med mig...men efter en stund så fanns inte 35 år längre och man började känna igen varandra ....det var så roligt och vilka fina män det hade blivit av alla dess killar.....Bra killar!!!

TACK för en väldigt givande dag för mig, tack för att jag blev inbjuden till denna stora dag!
Jag kände mig verkligen hedrad, och tack för alla fina kommentarer och förlåt att jag inte förstod att ni var kära i mig.....kram

Som min vän Eva Ulvmyr alltid sa:

Alla dagar har en upprättelse!!!!!