Besökare i veckan har varit många olika problem, snoppar som inte står upp, kvinnor som har sköra slemhinnor, eksem i ansikte, eksem i stjärten, eksem på händer och vinterfötter.

Den som stannade mest i mitt hjärta denna vecka var pojken med vinterfötter, fötterna var fulla av sprickor och så illa så han kunde inte gå ibland. Pappan fick bära honom. Han är 9 år.
Jag frågade mina vanliga frågor är du kall? ÄR DU VARM? Vad hände när detta började? Dina tidigare sjuksomar ? osv som homeopat så försöker man förstå sambanden i livet och försöker förstå vad kroppen gör och hur den tänker och varför det är som det är. Det finns alltid en anledning till att det är som det är.

Pappan såg lite förvånad ut.....ingen hade ställt så många frågor förut och ingen hade tydligen brytt sig så mkt. Jag måste försöka förstå det hela annars kan jag inte hjälpa. Vinterfötter vad är det? Jo en sk sjukdom som man måste lära sig leva med.....men enligt iris så hade njurarna för lite vatten och rensade inte ut urinsyror som istället kröp ut ur fötterna. Det finns alltid en anledning till att det är som det är....

Pojken tackade mig speciellt mkt när de skulle gå och sa att det var ett av det bästa besök han varit på. Jag blev verkligen glad i hela mitt hjärta. Nu önskar jag att han läker ut helt och fullt ut med det medel jag gav honom.
Det finns alltid orsaker till problemet, man får bara inte en sjuksom hux flux.....det tar tid att framkalla dem och det tar tid att ta bort dem, men det går!

Sedan var det till Sabina till Almi, och sedan väg till Mäklaren för att köpa huset jag hade bjudit på.


Ett underbart litet enplanhus på landet...


Mysigt och mkt öppet inomhus.


Mamma var med och tittade på huset och blev oxå förtjust.


Soveig samalde på glas i sitt lilla fönster, så vackert!!!!


Min bror Johnny fick åka till huset och besikta det, för han kan allt och ser allt och förstår sig på sådant som inte jag ser. Jag ville inte att Elzy skulle köpa grisen i säcken. Men huset blev hennes och vi skrev kontrakt.

Elzy och jag firade på Kondotori Wasa....och när vi står där möter jag Gunnel och Eva min gamla arbetskamrater från Högskolan(Universitetet i Örebro) vad gör du här skriker de, de träffades av en helt annan otrevlig anledning och hade inte ringt mig, men jag såg till att ödet gjorde så att jag kom dit i varje fall.

Vår vän Eva hade avlidit och i morgon är det begravning som vi alla skall gå på.