Onsdag den 30 juni -10 Inkräktare

Imorse var det faktiskt väldigt roligt.....
Johan frågar om jag sover? Nej inte nu vad är det? Det har kommit in en KATT till oss, jag for upp önskade vi inte det igår kanske? Ibland går det fort med önskan. Inte nog med det utan när vi tittar ut står det två katter till på vår veranda!!!!!
Herre gud man måste veta vad man önskar sig!!!!!

Mamma ville ha hjälp med att handla på Rusta, så jag körde henne dig och hon stor handlade nya saker till sitt kök. När vi åkte hem fick hon ångest för hon hade handlat,(nu vet jag varför jag så lätt kan få ångest)
Men jag peppade mamma med all kraft jag hade att hon verkligen var värd detta, och att det kommer att bli så fint.
Jag hjälpa henne att storstäda och lägga på de nya matterna och fixa åt henne. Det blev så fint.

När jag kom till Svenshyttan fick jag mig en riktig chock.... min älskade vildvindsbuske var borta????
Den hade ätit sig in i gäststugan och förstört taket....


Allt är avklippt nedtill och nu är allt borta..... jag som verkligen älskar när det täckt hela huset. Växten hade växt upp på taket och in under tegelpannorna och sprängt sönder bräder.... vilket elände och nu skulle det bort....


Vilken växtkraft......helt otroligt! De var som gummi i stammarna.


Jag fick bare en liten ranka kvar.....
hur kan man sakna en växt? nu blev det väldigt tomt, lika tomt som i Amandas rum utan henne där.
Även om hårborsten, mascaran ligger nu på sina ställen så saknar jag dig Amanda så mycket, det har gått snart en månad nu och så länge har vi aldrig varit ifrån varandra.



I morgon åker Caprifolen för den har ätit sig in i storstugan.....

Vad är det som händer, växterna äter sig in till oss, lyfter taken, katter kommer in när vi sover, grodor vägra lämna poolen och sorken vill bo här hos oss. Vad är lärdomen?

Alva ringde precis från festivalen Thomas Di Leva spelade och jag fick lyssna på "Du och jag är mirakel...."
TACK Alva det värmde önskade att jag hade varit där med dig. Kom att tänka på när du var 4-5 år och vi var i Västervik och lyssnade på Di Leva och du stod och viftade med en vattenkanna när han sjöng..... minns du?
Nu står du där själv på festival och viftar med telefonen till din mor. KUL!!!!! Thomas håller än!!!

Undrar vad som händer imorgon då...
En ny spännande dag väntar!

TACK för idag den var god.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0