I söndags när Gustav och Alva skulle åka hem, ringde telefonen bara efter några minuter och Alva berättade att de hade krockat. Å då blev jag verkligen rädd, vi for dit.

De hade krockat på bron över motorvägen. De kom härifrån skogen och skulle åka över den smala bron då de möter en bil med släpkärra som är bredare än deras bil. Gustav och Alva såg att detta kommer aldrig att gå så de körde upp i snövallen så gott som det gick, men kärran var för bred och rammade hela sidan på Gustavs bil. Kärrans skärm som satt över hjulet for bort och fastnade i Gustavs dörr.......herre gud vilken tur ungdomarna hade!
De blev inte skadade men Gustavs bil blev väldigt skadad.

Här satt Gustav och såg vad som skulle hända. Tur att han inte fick glassplitter i ansiktet. De hade tur att inte skärmen for in i bilen. Jag är verkligen glad att de inte blev skadade. Men är så ledsen för Gustavs bil, tråktigt å så onödigt att detta skulle ske. Jag tycker så synd om Gustav, blir arg på snöröjningen och arg på den andra föraren som åkte så fort att han inte kunde stanna.

Här ser ni min bil och en annan bil som försöker köra förbi, bron är så smal tack vara att det är så mkt snö på båda sidorna att knappt två bilar kan mötas.

Det är inte klokt att ingen gör något, snön måste bort från våra broar så att det går att mötas.
Killen med släpkärran måste ha kört ganska så fort för han stod en bra bit ifrån Gustavs bil så det måste ha tagit tid att få stopp på bilen.
Jag hoppas verkligen att det går att reperera Gustavs bil.
Gustav var en hjälte som såg att det skulle ske, stannade och försökte köra upp så långt som gick i snövallen, Gustav du gjorde allt för att försöka förhindra, det var inte ditt fel.


Kör försiktigt, en olycka händer så lätt!!!! Man är inte ensam på vägarna!