Fredagar på Almi-förtagsparner börjar bli en vana. Vi har verkligen roligt där, idag skrattade vi nog en timma av tre. Så vi får se om mina bidragsansökningar går igenom, nu har jag tre idéer inlagda.
Sedan träffade jag Irja för affärslunch.

Irja har så stark själ att det är väldigt svårt att fota henne, själv säger hon att hon aldrig blir bra på bild, men jag ville så gärna ha med henne på bild.
Iförrgår så bokstavligen svävade hennes visitkort i mitt kontor, då tänkte jag att jag måste kontakta Irja. Klockan var försent för att ringa och dagen därpå när jag kom till Helheten så ringde min telefon och vem var det, jo det var Irja. Jag frågade vilken kurs hon har gått som får visitkort att sväva i fritt fall...... (vi har ju pluggat shamanism i 5 år tillsammans) så man kan aldrig riktigt veta ...... jag såg att hon var en ljusbärare hon hade allt i vitt på sig.


Lisa var med både på Almi och på lunchen. Vi hade så roligt, även här skrattade vi väldigt mkt. Både Irja och Lisa har en förmåga att få mig på så bra humör. TACK tjejer ni är då underbara helt enkelt! Vet tyvärr inte alls vem mannen är som råkade gå förbi vårt bord just då när jag berättade att jag numera ser min man som en perserkatt och han svarar mjau i telefonen, pga att jag råkade köpa något kylcklingkött och serverade det i söndags och det smakade kattmat. Jag vet inget om kött har ju inte ätit det på 30 år, men jag älskar perser katter!!!! Tur var att fm och lunch var lyckad.

Sedan blev det väldigt ont om tid, jag skulle vara med att urnsätta min älskade moster Dora i dag kl 14.00 i Tysslingekyrka. Min uppgift var att köpa tre vackra rosor och gott fikabröd till urnsättningskaffet.
I hela Krämaren hittade jag inte en edna ros, inte en enda krämbulle....
Jag fick springa utanför huset och leta, fick ta bilen till änggatan innan jag hittade tre vackra rosor.

Jag kom två minuter försent, min mor var "skit förbannad", hon tittade inte ens på mig men det var så halt så hon insåg att hon behövde min arm. Jag sa naturligtvis ingenting, i hennes ögon är jag alltid den lilla dottern som är slarvig, jag går inte in i tanken utan låter henne få tro precis vad hon vill. Jag visste i hela mitt hjärta att jag hade gjort mitt bästa, hade med allt som var sagt.
Elzy är mer försiktig så hon log lite till mig, men inga frågor. Vi gick försiktigt upp till kyrkan, där hittade vi en man på toaletten som vi förklarade vårt ärende för. Han såg ut som ett frågetecken!!!!!


Elzy och mamma i Tysslingekyrka


Mannen förklarade att han visste ingenting och skulle gå och ringa några samtal, vi var välkomna in i kyrkan för att värma oss. Mamma blev förbannad och Elzy grät, jag gick och letade budskap från Dora för detta kunde väl inte vara sant???????


Hittade en bok som låg öppen


Intresant text var det Dora som ville säga att vi inte skulle sörja henne?
Glädjens olja i stället för sorgdräkt i lovsång i stället för modlöshet.
Boken låg öppen och jag bara läste och tog ett kort i väntan på Kyrkoherden.
Jag fösökte visa mamma, men hon var bara uppe i sin ilska, Elzy var bara inne i sin sorg.
De missade hela budskapet...men vad gör man när var och en är inne i sin egen martyrkänsla då inget kan vara värre än just nu. Jag tänkte att jag går inte in i denna Svenssons tanke, provar något nytt och passar på att tavara på stunden.
Så jag vandrade omkring i den nyrenoverade kyrkan och tänkte ahhh, det är hit som mina 77 000 kr i restskatt har gått....så nu måste jag njuta riktigt ordentligt.(men det var inte så  någon hade skänkt pengarna till Tysslingekyrka)


Vackert men kanske lite kallt? Mamma och Elzy diskuterar fortfarande hur detta kunde hända.


Här ligger boken med det uppslag som jag visade er nyss, precis mitt i kyrkan. Vad skall man tro?
TACK Dora, det var en bra vink.


Kyrkan har fått nya fina dörrar med klädda i fårull, det såg väldigt värmade ut! Varmt välkommen! TACK!


Inbjudan sitt vackert och sjung!



Vi gick ut för att se om någon ändå hade gjort ordning för urnsättning, men det var mkt snö man kunde inte läsa på en enda grav.
Vädret var strålande ochElzy trodde att Dora hade ordnat det.


Här skulle vi ha urnsatt Doras urna idag. Vi hade med oss dikter, rosor och tal. Men vi blev helt blåsta.

BPU betyder blåst på urnsättning!!!!!!!!!!!!!


Kyrkoherde Ekdahl kom, han sa att detta har aldrig hänt i hans historia!!!!
Han sa att Allmänna Begravningsbyrån hade fått till svar att  fredag den 5 mars kl 14.00 inte skulle fungera, för det var begravningsdag då, vi såg ingen begravning, vi hade nu varit där i två timmar och väntat på svar.
Han frågade om det var min mamma som vi skulle urnsätta, nej sa jag hon sitter där och pekade på min mor som inte var så glad. Han började fråga varför vi hade valt befrielsenskapell med präst? Mamma pratade på, jag tänkte jag går inte in i detta med kyrkan och tankar om att ´två kvinnor delat livet i 50 år ihop, mamma pratade om tröjor och att Dora brukar svimma i kyrkor och vet inte allt hur hon fick till det. Såg att kyrkoherden fattade ingenting, men vad gjorde det? Man behöver inte sticka in huvudet i varje situation, saker och ting händer ändå.
Vila i allt som sker, skrek det i mitt huvud. Så jag vilade!
Om man går in med hela huvudet och kroppen i situationen, då kan man ju bli sjuk!!!! Vem vill bli det????
Irritation ger inflammationer i kroppen, så då måste man styra sina tankar och släppa den hopplösa situationen, så vila nu Svensson gå inte in och upp i problemet, gör som Jesus lär ha sagt - Låt det passera. Jag lät det passera!!!!


Frid ( han heter faktiskt så) på Allmännabegravningsbyrån i Örebro hade ringt till mig och sagt att det gick bra den 5 marsk kl 14.00
Mamma hade känt en visst oro(hon har väldigt starka känslor och stark intution), så hon bad Elzy att ringa till Begravningsbyrån på förmiddagen och de bekräfta att det var idag. Så vi tyckte och trodde att vi hade allt klart för oss.



Nu började kännas alldeles tomt och meninglöst i kyrkan.
Vems var felet? Vem talade sanning? Varför var det ingen begravning idag? Nu gick jag in på toaletten och där bet jag av en tand.... hur skulle jag kunna det låta passera???????

Då kom jag på, ok jag skickar en räkning till Allmänna begravningsbyrån, tre timmars förlorad arbetsinkomst det blir 2 100 kr, tre rosor det blev 75 kr, nötkaka med banankräm 49 kr, bensinpengar 100 kr och en avbiten tand det måste bli 4000 kr till!!!! Det blir 6 350 kr att betala. Det skall bli spännande att se vad som händer.

Vi fick åka hem till mamma och äta upp nöttårtan, Elzy var ledsen, i deras liv blev inget fel, noggran planering och alltid göra det rätta, i Doras värld kunde inget bli fel, nu idag var allt fel tyckte Elzy, mamma var skit förbannad och helt slut, (hon som alltid klagar på att inget händer, idag hände det massor!)
Elzy läste sin dikt vid kaffet och sa att hon skulle ta med sin ros hem och älska den. Min ros tog prästen av bara farten, mamma gav sin till Prästen för att han tog sig tid med oss och då tog han MIN ros av bara farten, men som skrivit det får Begravningsbyrån betala!!!!!!

Mycket skall man få vara med om, det gäller att ha ögonen öppna!
Trevlig helg!


Å en sak till, jag sa till prästen att det ramlade snö från taket precis vid ingången, men han sa att det gjorde det inte......sedan när vi gick ut ramlade det snö precis sekunden innan vi stod på trappan, jag fick ta mamma under armen och springa, jag tänkte spring för livet här kan man inte lita på någon......
Mamma sprang, Elsy sprang  och jag sprang för livet!!!!!!

Kom att tänka på Holabandola band - Vem kan man lita på?
Eller Thomas Di Leva - Vem kan man tro på?