Pappersdag och Rävgången med Bella och Ann. 7 nov-10

Vissa dagar måste bara bli pappersdagar då man tar itu med allt man ligger efter med. Det är så trist så trist men det är skönt när det är över. Jag bestämde mig för att det var den perfekta dagen att göra i ordning alla papper, om jag bestämmer det så går det lättare tänkte jag. Man skapar sitt liv och hinder.
Det gick väldigt lätt för en gångs skull...pappren låg där när jag skulle ha dem, det har aldrig hänt förute, jag brukar få leta leta och leta. T o m kvitton låg i den ordningen som jag skulle sätta in dem i.....helt fantastiskt, var det för att det var den perfekta dagen? (trots en härlig höstdag och solen på himlen)

I veckan slank jag in på Hälls, tog en kaffe och en macka till lunch hade så lite tid, då när jag reste mig så tänkte jag att ja för några månader sedan satt jag här och då träffade jag Torbjörn här....jag reser och vänder mig om och tro det eller ej där stod Torbjörn.......helt fantastiskt ögonblick, tanken blev verklighet i samma stund som jag tänkte den.....KUL!

Jag måste ut idag så jag åkte och hämtade Isabella och ringde till Ann och frågade om hon skulle med på en fika till Rävgången. En vacker plats vid Hjälmaren.


Den gamla fika stugan var borta och där stod en i glas som man kunde gå in och där var en kamin så det var varmt och skönt. Vi hade fika med oss och det smakade bra.


Dessutom hade jag råkat fått med mig Hjälmarekex till Hjälmaren.....(finns på Stadsträdgårdens Ekobutik) de är verkligen goda.


Vi hade en mysig och trevlig stund i "stugan"


Det blev fort mörkt, men Bella sprang för full fart.


Fullfart jag hann inte ikapp henne, det är svårt att släppa Bella för får hon för sig att springa så gör hon det, skulle hon springa ifrån mig, vad händer? Hon kommer inte när man ropar på henne, hon har inget telefonnummer på sig och hon kan inte säga vad hon heter...vi borde ha någon slags sändare på henne......


Ja ja hon hittade en sten som hon skulle rulla i min hand, en slags tvångstanke? Återhämtning? Ett måste? Eller är det bara så kul? Vi kommer aldrig att få veta......
Eldstaden var klar för att användas, det låg ved under bänkarna, så välkomnande! Fantastiskt...

Vi åkte till Runnaby och fikade en gång till. Barnen är så mysiga och blir så glada när jag kommer.  Jag försöker hinna med er så mycket jag kan, det är inte lätt att räcka till.

När jag kom hem så frös jag och mådde "konstigt" böjrade rota i mitt medicinskåp och en liten liten bruk ramlade ut på golvet och tre piller hoppade ut, å tack tänkte jag det är dessa jag behöver. Det var mercurius som hade hoppat ut och jag tog tre st, efter bara en 15 minuter så var min konstiga känsla i halsen borta...
Ok då fick jag tacka för det, men i samma stund började det sticka i näsan, tänkte att nu har jag fått Majas baciller för hon var lite snorig och hängig igår, då ramlar en påse ut ur skåpet med pulsatilla i , ok då var det väl det som jag skulle ta...och efter 20 minuter så kändes näsan nästan helt bra. TACK!!!

TACK Ann för att du ville hänga på, fast inget blir som man tänkt sig när man har Bella med sig(kanske inte annars heller...) vi fick ta den stund det blev och på Bellas villkor men ändå gjorde vi något som vi inte brukar göra och det gick bra.
TACK Bella du lär mig TÅLAMOD, VÄNTA och att skratta tyst med själen!!!!


Imorgon blir det en bra dag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0