Skogspromenad i Nationalparken!

Johan B och han son och jag var ute på en promenad i Garphyttans Nationalpark idag.


Vi var på väg till utsikten, eller ättestupan:

Ättestupa är enligt traditionen ett brant stup där åldringar under nordisk forntid sägs ha kastat sig, eller blivit kastade, mot sin död. Enligt myten gjordes detta då den äldre blivit oförmögen att försörja sig själv eller bidra till arbetet på gården. Trots att det finns många platser utpekade i Norden som sägs ha tjänat som ättestupor, anses det inte längre troligt att de faktiskt har funnits och använts, utan snarare är det en seglivad myt.

Ättestupan nämns i flera äldre källor, exempelvis Prokopios i sin beskrivning av herulerna från 500-talet. Solinus skriver om de lyckliga hyperboréerna vid nordpolen där det är dag i ett halvår från vårdagjämningen till höstdagjämning och beskriver klimatet som så hälsosamt att människorna där inte dör utan kastar sig från en ättestupa[förtydliga] i havet.[1] En variant av myten är "ätteklubban", som alltså skulle ha varit en speciell klubba som använts för att slå ihjäl generation efter generation av åldringar.

I Sverige blev ättestupan nyupptäckt på 1600-talet i och med att den gamla isländska sagan Götrikssagan, där det berättas om Ætternisstapi ("Släktklippan"[2]), översattes till svenska och gavs ut. Sagan är det enda stället i litteraturen där ordet ætternisstapi förekommer[2]. Den svenske språkforskaren Adolf Noreen påbörjade[källa behövs] under sent 1800-tal ifrågasättandet av myten,[2] och det är numera accepterat bland forskare att ättestupan aldrig funnits.[3]


Vi mötte många hinder på vägen...... antagligen den senaste blåsten som vi hade för några dagar sedan.
- Om du inte möter några hinder på vägen, är det risk att vägen inte leder någonstans.....


Det gäller att vara stark och att kunna hålla balansen!


Skogen var helt trolsk...

Avbruten länge nog.......


I mörkret kommer ljuset!


Någonstans finns alltid ljuset.......


Vissa sår kanske aldrig kan läkas........


Livet är naturen, eller naturen är livet!

Man kan hämta kraft från någon annan, växa på någon eller av något!

 


När vi kom fram till målet....... någon hade satt stopp till ättestupan......... allt hade växt igen man såg knappt Örebro....

Målet är ingenting, vägen är allt !


Om man vill se grönskan så kan man göra det även fast det är höst!


TACK Johan B vi fick 4 timmar ensamma, det var länge sedan men behövligt och helt underbart!
Hoppa A sover gott inatt efter alla hinder på vägen mot utsikten!

Sov gott!

TACK!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0